Kajsa Hallsten-Norrman, 16 år

3 kyu, Riai Aikido Dojo

Hur länge har du tränat?
Jag har tränat i tio år.

Hur kom det sig att du började med Aikido?
Min pappa ville att jag skulle lära mig försvara mig. Vi började på en judoklubb, men den var inte så bra, så vi bytte till aikido på Riai.

Vilken är din favoritteknik/favoritövning?
Nikkyo i alla dess former är väldigt kul!

Vad tycker du är svårast med Aikido?
Balans. Både att du själv ska vara i balans, och att din uke ska vara ur.

Hur känns det i kroppen när man har tränat ett pass?
Det beror på. Ibland är man andfådd, ibland har man små blåsor på händerna efter svärdet. Men oftast är man bara trött och glad.

Har du varit på några träningsläger? I så fall vad var roligast med det? Vad skulle du vilja göra mer på läger?
På Riai har vi Summer Camp varje sommar vilka har varit urroliga varje gång! Man blandar åldrar och grader och kommer på nya spännande övningar tillsammans. Det blir en fantastisk gemenskap när man tränar tillsammans på det sättet. Jag har också varit på ett internationellt ungdomsläger i Bulgarien. Maten var väl sådär, men det var underbart kul att träffa nya människor och träna aikido ihop.

Hur kan man göra Aikido mer känt (och populärt)?
Genom uppvisningar i olika sammanhang. Och då är det viktiga att ha med flera delar av aikidon: bukiwaza, tachiwaza och ukemi. Man ska gärna ha personer i olika åldrar också, så att åskådarna förstår att det är för alla.

Hur ska man göra för att få fler att börja träna aikido?
Man kan testa att ha läger där alla tar med sig en ny person som vill prova på.

Vem är din förebild inom Aikidon?
Pia Moberg. Hon har så mycket kraft och attityd i sin aikido, samtidigt som hon är tekniskt skicklig.

Hur skulle du vilja vara som instruktör?
Vid skrivande tidpunkt har jag varit ledare för grupp 1 (5-7 år) i tre år, och huvudansvarig i ett år. Det är det absolut bästa med hela veckan. Som ledare vill jag vara trygg och självsäker, men samtidigt rolig och engagerande. Jag vill kunna läsa av gruppen på ett djupare plan, och kunna improvisera när det inte går som jag hade tänkt.

Om du skulle starta en egen klubb i framtiden, kan du beskriva hur den skulle se ut och vara?
Jag skulle vilja ha en liten dojo med få medlemmar, där man kan nörda in sig på tekniker och ha roligt tillsammans. En bra dojo ska kännas som ett hem. Som medlemmarna tar hand om tillsammans. I min dojo hade man kunnat prata med alla, och man hade ofta stannat kvar efter träningarna för att umgås. Dojon skulle ligga i ett naturområde och ha en egen trädgård som man skötte om tillsammans.

Uppvisning: