OM AIKIDO  
 
● STARTSIDA
● FAQ AIKIDO
● SÖK KLUBBAR
● OM AIKIDO
● OM FÖRBUNDET
● KALENDARIUM
● FUNKTIONÄRER
● DOKUMENT
● PROTOKOLL
● MEDIA
● UNGDOM
● JÄMSTÄLLDHET
● UTBILDNING
● AIKIDOBILDER
● BIDRAG
● LÄNKAR
● VERKTYG
● GRADERING
 
  

OM AIKIDO

IDROTTEN UTAN TÄVLING

Liten, stor, ung, gammal, kvinnor, män – alla tränar utifrån sina förutsättningar, tillsammans på lika villkor. Syftet med att träningen är att öka harmonin, i praktiken att lösa konflikter, inre som yttre. Utan kraft, utan smärta. Utan tävling, ingen vinnare, ingen förlorare.

DEN FREDLIGA KAMPKONSTEN

Aikido är en nutida träningsform - en idrott inom Budo- och Kampsport. Aikido är också en konstform för upplevelse, uttryck och inre reflektion med ett uttalat samhälls¬engagemang. Aikido grundades av mästaren Morihei Ueshiba och har sina rötter i en tusenårig tradition att träna självförsvar. Aikido, med sin strängt uttalade icke-våldsprincip, har utvecklats internationellt sedan 1900-talets efterkrigstid, i samma anda som FNs deklaration för de mänskliga rättigheterna från samma period. Etik men också estetik har sin givna plats i aikido. Den fredliga kampkonsten har den kallats.

LIVSLÅNG TRÄNING

»Aikido has no end in time«
    Dojo-cho Waka sensei, Mitsuteru Ueshiba, 2014

Somliga tränar aikido ett par gånger i vecka, andra tränar flera pass dagligen. De som tränar aikido är som regel mycket hängivna. Man tränar aikido som själs-försvar (självförsvar i en vidare betydelse), för att komma i form kroppsligt, för sin hälsas skull och för att träffa likasinnade. I aikido kan vi studera det mänskliga sinnet, konflikthantering, livsfilosofi och samverkan för ett godare samhälle. Vägen är viktigare än målet och med åren kommer dagen då man förtjänar sitt svarta bälte. För många blir träningen livslång.

MER OM AIKIDO

Aikido är en kraftfull och effektiv japansk självförsvarskonst. Den kan också beskrivas som ett sökande efter alltings harmoni, eller helt enkelt en träningsform för kropp och själ. Att sätta en etikett på aikido är svårt eftersom den rymmer allt detta och mer ändå. Somliga tränar aikido för att lära sig ett självförsvar, andra för att bygga upp sin smidighet, koncentration, kondition eller balans. De flesta utövare upptäcker med tiden fler dimensioner av aikido och utvecklar andra syften med träningen än vad som var tanken när man började. Detta gör aikido till en kampkonst tillgänglig för alla oavsett förutsättning eller mål.

Aikidons grundfilosofi är att aldrig skada eller använda våld, att vara i harmoni med sig själv och sin omgivning och kunna leda undan en anfallares rörelseenergi istället för att möta kraft mot kraft. Aikido bygger på att lära sig känna in anfallarens rörelser och balans, ligga steget före dennes intentioner och mjukt kunna manövrera undan den tänkta attacken och kontrollera anfallaren utan att orsaka skada.

Aikido tränas i par där den ena anfaller och den andre utövar försvarsteknikerna, som i huvudsak bygger på nedläggningar och kast. Som anfallare lär man sig hantera att bli nedlagd eller kastad i mattan utan att göra sig illa. Som försvarare tränar man sitt fokus och utvecklar sin skicklighet i teknikerna.

Genom träningen ökar medvetenheten om den egna kroppen, ens rörelser och ens balans. Man övar sin koncentration och mentala närvaro, något som många ser som det bästa med träningen. Även andningen har en central plats i aikido – såväl i teknikernas genomförande som i stillheten som inleder och avslutar ett träningspass.

En ömsesidig respekt för varandra och varandras förutsättningar är en självklarhet i träningen. Den ökade medvetenheten om den egna kroppen och den mentala närvaron hjälper oss i utvecklingen av förståelsen för rörelserna och lär oss att hantera partnerns kraft likväl som att vi kan lära oss hantera vår egen. Detta gör träningen tillgänglig för alla. Barn, vuxna, kvinnor och män kan träna tillsammans och det finns ingen bortre gräns för när man kan börja eller för hur länge man kan träna aikido. För många blir aikido en livslång resa som aldrig slutar att fascinera. Det är träningen som är viktig. Det är där man upplever och utforskar sin kapacitet. Det är där man hittar sitt fokus. Man tränar för att utvecklas, inte för att vinna. Detta är en anledning till att det inte förekommer tävlingar i aikido.

Ordet Aikido

På japanska skrivs ordet aikido med tre tecken, s.k. kanji. Det första tecknet »Ai« betyder tillsammans, mötas, harmonisera. Det andra tecknet »Ki« står för universell kraft, energi, anda. Det tredje och sista tecknet »Do« är symbolen för väg, livsstil. Tillsammans kan tecknen för aikido översättas »Vägen till harmoni med livskraften« eller »Vägen till universell harmoni«.

Vapen i Aikido

I aikido förekommer även övningar med bokken (träsvärd), jo (stav) och tanto (kniv). Vapenteknikerna är nära förbundna med de vapenlösa, och rörelserna bygger på samma tanke om cirkulära rörelser som leder undan kraft och avvärjer konflikt. Att vapnen är just svärd, stav och kniv har att göra med aikidons nära släktskap med andra traditionella japanska kampkonster där dessa vapen alltid använts. Vapenträning bedrivs inte med skarpa vapen utan med attrapper av trä för att undvika skador.

Gradering i Aikido

Graderingen är tillfället då man visar upp sina färdigheter inför en jury för att bli godkänd för nästa grad. Liksom i andra budoidrotter används grader. Barn och ungdomar börjar vanligtvis på 12 kyu medan vuxna börjar på 6 kyu för att successivt avancera upp till 1 kyu. Därefter kommer svartbältesgraderna som börjar på 1 dan.

I Sverige bär man vanligtvis vitt bälte till och med 1 kyu. Förutom träningsdräktens vita jacka och byxor bär man från 3 kyu traditionella svarta eller mörkblåa vida byxor - hakama. I andra länder förekommer det att dessa bärs först efter att man uppnått 1 dan.

Aikidons ursprung

Aikido utvecklades under 1900-talet av Morihei Ueshiba (1883-1969) som länge studerat traditionella japanska kampkonster, däribland Daito ryu aikijutsu som tränades i Japan redan på 800-talet. Ueshiba uppnådde en oerhörd skicklighet och började med tiden att söka efter en väg att inte bara övervinna motståndaren, utan även våldet i sig. Ur denna filosofi utvecklade han aikido och började lära ut det till ett fåtal elever under mitten av 1920-talet. Intresset för aikido växte och efter hand tillät han den spridning som aikido har idag. Morihei Ueshiba tränade och undervisade i aikido fram till sin död, år 1969. Han var då 86 år gammal.

I samband med spridningen av aikido har också olika grenar utvecklats och ett antal instruktörer har valt att utveckla egna stilar av aikido. Den mest utbredda stilen Aikikai organiseras och förvaltas av den japanska moderorganisationen Aikikai samt genom IAF International Aikido Federation som sedan 1980-talet är en del av SportAccord (organisationen för alla internationella idrottsförbund). Aikikai leds och förvaltas av grundarens sonson Moriteru Ueshiba och hans son Mitsuteru Ueshiba.

I Sverige återfinns förutom Aikikai också Ki-Aikido som internationellt organiseras genom Ki No Kenkyukai Association Internationale.

Aikido i Sverige

Det första aikidopasset i Sverige hölls den 6 februari 1961 och redan några år senare kom den förste japanske instruktören att bosätta sig här för att instruera aikido i Sverige. Fler japanska instruktörer har sedan dess verkat i landet på heltid eller genom regelbundna besök. Aikidon i Sverige spreds snabbt och med tiden fick även svenska utövare rätten att utfärda dan-grader. Många klubbar startade och intresset ökade successivt.

Idag finns ca 4.000 aktiva utövare i landet fördelat på ett hundratal klubbar. Aikido i Sverige är organiserat genom Svenska Aikidoförbundet som är ett underförbund till Svenska Budo- och Kampsportsförbundet. Därigenom är aikido en naturlig del av den svenska idrottsgemenskapen inom Riksidrottsförbundet.

 
Svenska
Aikidoförbundet
Ölandsgatan 42
116 63 Stockholm
Tel: 08-714 88 70
E-post:


Ansvarig utgivare:
Per-Åke Wilhelmsson
Svenska Budo & Kampsportsförbundet